så var det helt plötsligt den sjuttonde juni och dags för familjen zetterlund att lämna det stora huset på den "lilla" ön för bättre tider i en våning på den kungliga holmen. att växa upp på ekerö har verkligen varit bitterljuvt, och att lämna denna ö jag spenderat hela mitt liv på lika så. det finns mycket att sakna på ekerö. som en väldigt fin skola som håller många också mycket fina minnen och till och med finare vänner. det finns också mycket att inte sakna - bussfanskapen som aldrig går i tid, händer att de inte går alls och ibland bara går käpprätt åt helvete. de senaste fem dagarna har spenderats med att få ner familjens alla prylar i cirka sådär hundra lådor och idag går flyttlasset mot kungsholmen. shit pommes. hur fan ska detta gå liksom. men det brukar ju lösa sig bara man inte tänker för mycket, fast det brukar ju sluta med att man gör det ändå. tänker. för mycket. ekerö - you have done me well and wrong. adjö.